gk20th-logo-with-talisman_modified

Våren 2010 gjorde jag en spelgenomgång (måste hitta ett bättre ord för de där) av Gabriel Knight: Sins of the Fathers. Jag blev överraskad över hur välskrivet det fortfarande kändes och hur spelbart det är sisådär 17 år efter att det kom ut första gången. Jag var faktiskt så imponerad att jag hävdade att det enda som behövdes för att uppdatera spelet till dagens nivå var modern grafik och ett bättre gränssnitt. Efter att ha spelat igenom de två första kapitlen av den kommande jubileumsversionen kan jag konstatera att det är precis vad man gjort – men man stannade inte där.

 

GK1_2014_preview_04Som så många indieutvecklare nu för tiden har man använt sig av Unitymotorn för det grafiska och det ser onekligen ganska bra ut. En oro har funnits, inte bara hos mig, över hur animationerna skulle se ut. Jane Jensens lilla studio Pinkerton Road har samarbetat med Phoenix Online tidigare och även om Phoenix animationskunskaper har utvecklats från Cognition till Moebius så fanns det fortfarande en del att anmärka på i den sistnämnda. Glädjande nog är Gabriel Knight ytterligare ett steg upp på animationsskalan med för det mesta trovärdiga rörelser och helt fritt ifrån de problem som präglade Cognition. Tillsammans med de högupplösta bakgrunderna ser det helt enkelt riktigt bra ut.

Rösterna i spelet är helt nya. Alla repliker är bevarade men då originalskådespelare som Mark Hamill och Tim Curry blivit både äldre och dyrare har man valt nya talanger. Det är förstås helt rätt och man har lyckats förvånansvärt bra med att hitta röster som ändå påminner om originalen. Därför känns alla karaktärer fortfarande bekanta för de som spelat originalet. Det är kanske inte så konstigt då man använt sig av Bay Area Sound som arbetat på Telltale-spel som Sam & Max och The Walking Dead.

Gabriel Knight hade väldigt omfattande dialog, uppenbarligen mer än vad man tror att dagens spelare orkar med. Här har man hittat en smart lösning som inte inneburit att man behövt ta bort några repliker från spelet. I konversationer är de samtalsämnen som är viktiga för att komma framåt gulmarkerade. Orkar man inte med överflödigt prat är det således bara att klicka gult, en lika enkel som genial lösning. Gränssnittet har fått sig en ‘make over’ men här känns det som att man kunde ha gjort betydligt mer. Det är förvisso mer strömlinjeformat men det är ändå en hel del klickande fram och tillbaka som känns onödigt. Spelets struktur och pussel verkar ha gått igenom i stort sett intakta. Jag ler igenkännande åt att Sierras klassiska poängräknare finns kvar men jag ler nästan inte alls åt det inbyggda hjälpsystemet.

GK1_2014_preview_02Jag sätter extra plus för att man kan se och läsa originaldokument från den äldre versionens utvecklingstid. Bildjämförelser mellan då och nu, tankar om design på karaktärer och platser och en hel del annat som borde intresserade historienördarna där ute. Dessutom har man lovat att ljudfiler och annat med intervjuer ska bli tillgängliga lagom till spelets release. Man har enligt uppgift lyckats samla in en hel del material från tidigare Sierraanställda liksom en hel del som var på väg ut med soporna(!) när Sierra slog igen. Jag ser fram emot att få ta del av mer.

De timmar jag spenderat med detta förhandsexemplar har stillat den lilla oro jag hade innan. Det finns fortfarande lite grafiska buggar som jag hoppas att man reder ut till releasen men annars är det här i stort sett vad jag efterfrågade 2010 – och mer därtill. Ser resten av spelet lika bra ut är det nog inte många fans som kommer att bli besvikna.

 

Gabriel Knight: Sins of the Fathers 20th Anniversary har ännu inte fått något releasedatum. Någon gång ”tidig höst” meddelar Phoenix Online.

 

 

retroguiden_understreckare

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *