GK1_2014_01

Recensionsexemplaret kommer från
PinkertonRoad_button

 

retroguiden_betyg_09Jag skulle egentligen kunna inleda den här recensionen med samma ord som jag inledde recensionen av originalet. Det här är samma underbara, roliga, spännande och lite kusliga Gabriel Knight-äventyr som släpptes för drygt 20 år sedan. Eller ja, samma fast bättre. När jag gick igenom originalet skrev jag att allt som behövs för att uppdatera spelet är ett mer strömlinjeformat gränssnitt och modern grafik. Vad vi fick var så mycket mer.

 

GK1_2014_02En avgörande skillnad jämfört med originalet är att allting nu är i 3D. Där har också den lilla oron funnits om Phoenix Online verkligen hade lärt sig av tidigare försök och faktiskt kunde skapa mjuka och naturliga animationer rakt igenom. Det märktes redan i förhandstitten att de farhågorna skulle komma på skam. En starkt bidragande anledning var förstås att man haft råd att använda sig av motion capture-teknik. Visst kunde 3D-modellerna ha varit lite vassare men överlag är det riktigt snyggt och det gör ännu mer för spelupplevelsen.

Där spelet verkligen skiner på nästan varje punkt är miljöerna. Med högre upplösning och små stämningshöjande animationer blir det inte bara vackert – det hjälper till att skapa en atmosfär som jag sällan varit med om i ett äventyrsspel. Jane Jensen har hela tiden velat få med mer av New Orleans-känslan och utan att ha varit i staden känns det som att hon lyckats. Vackert är bara förnamnet och på platser som Lake Pontchartrain och Gedde Mansion kan jag sitta och stirra på detaljerna i bakgrunden långa stunder.

Robert Holmes omarbetade soundtrack är fortfarande troget originalet men känns nu betydligt rikare i omfång. Det är svårt att sätta ord på vad det betyder för spelet men det är fortfarande avgörande för GK1_2014_03att bygga upp den stämning som infinner sig redan vid titelskärmen och som sedan bara växer genom spelet. Jane Jensens historia om bestialiska voodoomord i New Orleans är så välskriven rakt igenom att jag har svårt att hitta något att jämföra med. Till skillnad från de samtida The Dig och Phantasmagoria håller Gabriel Knights första äventyr hela vägen, både som spel och som noir-thriller.

En hel del energi har lagts på att arrangera om spelets delar. Pussel har förändrats, flyttats om eller tillkommit för att skapa en mer strömlinjeformad upplevelse och jag har inget emot det. I originalet kunde ett flertal pussel lösas lite när som helst under ett antal dagar men här har de sorterats och måste klaras av innan man får avancera till nästa dag. På den punkten har GK1 alltså blivit mer traditionellt. Anledningen är förstås att man velat göra spelet lättare att dela upp om det ska släppas som episodspel på mobila plattformar.

Ytterligare saker som sticker ut är det nya hjälpsystemet och allt det extramaterial man bakat in i spelet. Hjälpsystemet ger små ledtrådar uppdelade i olika nivåer. En tidsfördröjning gör att man inte kan klicka upp alla ledtrådar på en gång. Meningen är att man ska få tid att tänka efter och inte spoila allt på en gång, och det är inte så dumt. I extramaterialet får man tillgång till bakgrundsskisser, planeringen av animeringar och mellansekvenser och så ett flertal nygjorda intervjuer med en del av de som var med och arbetade på originalet. Kvaliteten skiftar vad det gäller ljud under intervjuerna men för det mesta är det inga problem att hänga med i vad som sägs. Det är lite synd att man inte haft tillgång till allt bakgrundsmaterial. På Youtube finns några gamla Sierravideor från tiden för originalet som också tar upp mycket matnyttigt för den nyfikne och de hade varit kul att haft med.

GK1_2014_05Så här två årtionden senare är jag nästan lite förvånad över att spelet klarar av att engagera på den nivå som det faktiskt gör. I takt med att historien växer blir den också mörkare och det hör inte till vanligheterna att ett peka/klicka-spel klarar av att skapa sådan spänning. Genrens långsamma och metodiska natur talar egentligen mot det. Men så är också Gabriel Knight fortfarande ett av de mest välskrivna äventyrsspel du kan få tag i och i den här versionen är det inte mycket som fattas. Jag lyfter på hatten åt Pinkerton Road och Phoenix Online. De har lyckats överträffa mina förväntningar och jag tror inte att många fans blir besvikna heller. Bryr du dig om att belöna bolag bakom välskrivna spel är det här ett måste!

 

EFTERTANKEN

Det är knappast någon hemlighet att den här nya versionen till ganska stor del avgör Jane Jensens nästa drag. Blir det en succé, rent försäljningsmässigt, lär hennes Pinkerton Road få rejält med uppbackning från Activision för att göra Gabriel Knight 4. Om så blir fallet lär man få dra på sig nostalgihatten ordentligt eftersom det högst troligt innebär att nästa Gabriel Knight-spel kommer att släppas genom det återlanserade Sierra. Jag tar det igen kortfattat: Jane Jensen kan alltså återigen släppa ett Gabriel Knight-spel genom Sierra. Vem kunde tro det för 10 år sedan?

retroguiden_understreckare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *