JaggedAllianceFlashback_01

Recensionsexemplaret kommer från
PlanofAttack_button
 

retroguiden_betyg_06Åsikterna verkar gå isär om nya Jagged Alliance: Flashback; antingen har utvecklarna missat allt av det som serien stod för en gång eller så har man klarat att vårda arvet på ett alldeles adekvat sätt. Jag tillhör de sistnämnda. Inte så att Flashback uppfyller alla kriterier för ett perfekt JA-spel – och det är inte ens perfekt som strategispel betraktat – men visst känns det som ett Jagged Alliance-spel.

 

Jag har full förståelse för att fansen är kritiska med tanke på hur serien har behandlats under senare år. Det senaste i raden av moderna installationer hette Crossfire och kallades av tyska Gamestar för ”kärlekslöst”. Efter det skaffade sig danska Full Control rättigheterna och bad om hjälp via Kickstarter. Man uppgav att man ville återvända till seriens unika rötter med sin blandning av turbaserad action och strategiska element där man får bygga upp och underhålla grupper av legosoldater. På sätt och vis skulle serien lika gärna kunnat heta något i stil med ‘Mercenary Tycoon‘ på grund av de ekonomiska inslagen. Så mycket skiljde sig JA-spelen från andra turbaserade stridsspel.

Japp, kor är lämpliga att ta skydd bakom i JAF.
Japp, kor är lämpliga att ta skydd bakom i JAF.

Den lysande stjärnan i serien är fortfarande Jagged Alliance 2 och till det spelets kvalitet och innehåll är steget oerhört långt. Frågan är i sådana här lägen hur mycket man ska jämföra Flashback med JA 2 där den förstnämnda haft en mager Kickstarter-budget (strax över 300 000) och den sistnämnda lär ha kostat åtminstone ett par miljoner? Den skillnaden gör i alla fall att jag sätter på mig betydligt vänligare glasögon från början och ger Full Control lite mer utrymme. Men börjar vi med handling och berättande når man ändå bara till någon slags knappt godkänd nivå. Det är rent av torftigt och känns sådär pliktskyldigt ihopslängt för att man måste knyta samman de olika scenarierna. Sedan ska kanske inte handlingen vara avgörande för ett strategispel där det är betydligt viktigare med gameplay, men en skruvad story med ännu mer skruvade karaktärer har trots allt varit en liten del i det som byggt upp varumärket JA.

Spelmekaniskt når JA: Flashback betydligt högre höjder om än inte de allra högsta. I grunden är spelkontrollerna av typiskt JA-snitt. I likhet med spel som XCOM och Shadowrun har ens karaktärer ett visst antal poäng att utföra olika handlingar med. När poängen är utnyttjad avslutar man sin tur och väntar på att fienden ska göra sitt drag. Det finns en lång rad olika valmöjligheter där man får avgöra om soldaterna ska stå upp, huka sig eller ligga ned i varje given situation. Man får välja vilket vapen man ska använda (det går att ha två redo för varje karaktär), man kan kasta granater och använda prylar från det bärbara förrådet och så vidare. Vid attacker är varje fiende indelad i tre zoner; huvud, kropp och ben. Varje zon visar vilken procentchans man har att träffa och den är förstås mindre för huvud och ben. Jag är dock inte helt övertygad över den här procentfördelningen. Över 40% så tenderar man att träffa oftare än vad som kanske borde vara fallet men det är en känsla och jag har inte gjort någon beräkning på det. Dessutom fungerar inte systemet alls när man kombinerar projektilvapen med närstrid. Det går till exempel att totalmissa när man står precis bredvid sin måltavla och överlag känns det som att procenten för chansen att träffa när man står relativt nära är alldeles för låg. Här finns en del att pilla på för Full Control, och om de inte gör det gissar jag att moddare kommer att lösa problemet så småningom. Det blir aldrig så att spelupplevelsen framstår som trasig – på det stora hela fungerar det bra – men det naggar en hel del i kanten. På det positiva kontot bör nämnas att procenttalen tenderar att öka för varje skott man avfyrar under samma omgång. Detta gissar jag är en slags simulering av att karaktären för varje försök att träffa lär sig mer om sitt mål och omgivningsfaktorer som påverkar, exempelvis vind. Det är en smart detalj jag gillar.

Kor och grisar lever sida vid sida. Det är en skruvad värld.
Kor och grisar lever sida vid sida. Det är en skruvad värld.

I likhet med ovan nämnda XCOM är det av största strategiska vikt att hitta saker i terrängen att ta skydd bakom och i JA:Flashback känns det väl implementerat. Då jämför jag till exempel med ett spel som Wasteland 2 där man till synes har glömt att placera in objekt i tillräckligt antal att ta skydd bakom. Det misstaget har inte Full Control gjort och det bidrar till att Flashbacks strategiska element fungerar så mycket bättre. Vissa områden är förstås sämre designade än andra på det området men överlag ser det bra ut. Till allt detta saknas också en hel del vad gäller vapen och kanske framförallt möjligheten att modifiera dem mellan striderna. Fler och mer detaljerade vapen är dock på väg inom kort i form av en kostnadsfri patch, enligt utvecklarna.

Mellan striderna förflyttar man sig till olika sektorer som man tar över eller förlorar beroende på hur det går i varje enskild strid. Sektorerna kan också ge olika fördelar i form av resurser eller inkomster som blir viktiga för att kunna upprätthålla sina grupper med legosoldater. Soldaternas personligheter har tidigare varit en liten men definierande detalj i JA-serien. Det är skruvade karaktärer med sköna one-liners som bidrar starkt till seriens humoristiska framtoning. Detta har man följt upp bra i Flashback och det gör förstås sitt till för att sälja in det här som ett JA-spel.

Jagged Alliance Flashback är ett ‘JA 2 Light‘ vilken antingen är negativt eller positivt beroende på vilken utgångspunkt du har. Full Control har sannerligen inte gjort det lätt för sig genom att välja att arbeta med så välkända varumärken som Space Hulk och Jagged Alliance. Att man dessutom har gjort det med relativt lite pengar i ryggen bäddar för att det skapas en del onödig besvikelse bland fans. Flashback är mer ett spel som kan locka nya spelare till spelserien medan de mest kräsna fansen kommer att gå omvägar runt det. För hade man inte haft namnet hade detta troligen tagits emot som ett intressant indiespel. Å andra sidan hade man kanske inte lyckats på Kickstarter då?

 

EFTERTANKEN

Jag fastnade ett tag vid tanken att ‘reboots‘ eller ‘remakes‘ jag recenserar ofta visar sig vara mer för fansen än för nya spelare. Jagged Alliance: Flashback är ett av få spel där jag känner precis tvärtom. Med lite mer polerande på vissa detaljer är det här en alldeles utmärkt inkörsport till serien för nya potentiella fans.

 

retroguiden_understreckare

 

Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *