Sonic 20th_logo_570x350

Sonic är enligt SEGA: ”Som vinden, en dagdrivare som gör som han vill och gör livet till en rad händelser och äventyr. Sonic avskyr förtryck och försvarar stoiskt friheten. Fast han för det mesta är bekymmersfri har han en kort stubin och är ofta otålig när det gäller långsamma saker. Sonic är en våghalsig igelkott som är ärlig, lojal mot sina vänner, håller sina löften och ogillar tårar.

Slutet av 80-talet handlade mycket om plattformsspel och maskotar. Efter Super Marios segertåg över världen skulle alla ha en. En av de äldsta och mest framgångsrika var Namco Bandais Pac-Man. Andra populära figurer som fått stå symboler för sina företag har varit Mega man från Capcom, Bomberman från Hudson soft och Taitos Bub & Bob.

Sonic_tidig version
Sonic förändrades under utvecklingstiden, men den kaxiga attityden fanns där redan från början
Spelvärlden har också fått se mindre lyckade försök till maskotar. Bubsy från Accolade, Captain commando från Capcom eller Sega Saturn-konsollens Bug. Faktum är att Sega har fler maskotar på sitt samvete än många andra. Går man tillbaka i tiden använde man det lilla skeppet Opa-opa från Fantasy zone-spelen. När Mario slog igenom på allvar och man skulle konkurrera med NES:en lyfte man fram Alex Kidd och fram till tiden för Megadrivens intåg prydde den lille ap-pojken med de överdimensionerade nävarna i stort sett all marknadsföring från Sega.

Men Alex Kidd föll på två saker. Han var alldeles för japansk i en tid när de flesta inte hade en aning om vad manga var för något, och dessutom placerade Sega honom i det ena usla spelet efter det andra. Inte konstigt då att ingen riktigt tog den udda figuren till sitt hjärta. När Megadriven skulle lanseras tog man sikte på den nordamerikanska marknaden, och för det skulle det krävas en riktigt kraftfull figur som på allvar kunde ta upp kampen med Mario. Man visste inte riktigt vad man sökte så man startade en intern tävling där personalen kunde komma med förslag.

Svaret var överväldigande och över 200 tecknade förslag lämnades in. En av dem kom från Naoto Ohshima. Han hade föreställt sig en hypersnabb figur som rusade fram över skärmen genom loopar och berg- och dalbanor. Han tecknade figuren som en blå igelkott och kallade den för Mr Needlemouse.

Den blå färgen kom från Segas logo och skorna inspirerades av Michael Jacksons skivomslag till BAD. MJ var dock helt klädd i svart och det var en färg som inte skulle göra sig så bra i ett animerat TV-spel, därför plockade Ohshima färgen från den mest kända karaktär han kunde komma på – Jultomten. Redan från början designade Ohshima Sonic som en figur med en tuff attityd. Inspirationen var den amerikanske politikern Bill Clinton som för honom personifierade den amerikanska ”vi klarar allt”-attityden.

Sonic_Madonna
Sonics flickvän Madonna. Mario kunde bara drömma om en sådan kalaspingla.
Trots att Sonics tuffa attityd och yttre var något nytt och fräscht var han ännu mer extrem i Ohshimas ursprungsvision. Han hade skarpa huggtänder, spelade i ett rockband och jagades ständigt av sin flickvän/groupie Madonna som tecknades som en dubbelt så stor, mänsklig sexbomb. Detta skulle dock komma att tonas ned.

Sega of America satt Madeline Shroeder och försökte avgöra om japanerna drev med henne eller om de på fullt allvar trodde att den galna, aggressiva figuren hon såg framför sig verkligen skulle gå hem i västvärlden. Hon började därför skicka över förslag på hur man skulle tona ned och omforma figuren. I efterhand har hon medgett att hon nog var ansvarig för att ha startat ett mindre krig mellan Sega-divisionerna på de båda kontinenterna, för när hennes förslag nådde japanerna började känslorna att svalla.

Tillsammans med kollegor i USA tog Madeline fram ett första utkast till en reklamaffisch som de sedan skickade över till Japan. Medlemmarna i Sonic team avskydde den. De kunde inte förstå vad som var så fel med deras vision av Sonic. Efter långa diskussioner, försvårade av språkförbistringar och utförda mestadels på fax, fick Madeline till slut ta tjuren vid hornen och flyga över till Japan för att på plats försöka förklara för japanerna varför Sonic behövde de förändringar man föreslog från amerikanskt håll. Det blev ett väldigt hetsigt möte och huvudprogrammeraren Yuji Naka förkastade till en början alla förslag och argument som Madeline lade fram. Men eftersom det var meningen att Sonic skulle hjälpa Sega att ta kontrollen över den stora amerikanska marknaden så blev det till slut Madeline Shroeder som gick vinnande ur striden. I efterhand har Yuji Naka medgett att det förmodligen var rätt som skedde.

Sonic the Hedgehog band
Fr. v. Max the Monkey, Mach the Rabbit, Sonic the Hedgehog, Sharps the Chicken & Vector the Crocodile.
Under tiden fortsatte Sonic Team att arbeta med själva spelmotorn och man gjorde det framgångsrikt. Den chef som hade hävdat att Yuji Naka var rätt person inom Sega att pressa tillräcklig fart ur Megadriven fick rätt. Under de inledande testerna gick det så fort att Naka själv nästan blev åksjuk, därför fick han successivt sänka hastigheten. En av Nakas stora inspirationskällor till Sonic var, lite otippat, DMA Designs (numera Rockstar North) pussel/strategispel Lemmings. Han fascinerades av att se ett hundratal figurer knalla runt på skärmen och göra olika saker. Lämlarna i spelen var till stor del baserade på det verkliga djuret och när Sonics egenskaper skulle definieras använde han sig av det tankesättet.

Det mest tydliga exemplet på det är Sonics förmåga att likt igelkotten rulla ihop sig till en boll. En annan ”egenskap” var att Sonic inte kunde simma. Yuji Naka trodde nämligen (felaktigt) att igelkottar inte kunde simma och så fick det bli. Långt senare fick han motsatsen bevisad för sig när han på besök i Tyskland fick se ett foto på en simmande igelkott.

Efter Sonic Teams arbete med det tekniska och Madeline Shroeder och hennes kollegors omdesign av Sonic-karaktären tog till sist en 14 månader lång och turbulent utvecklingstid slut. Den 23:e juni släpptes spelet vi idag känner igen som en klassiker – Sonic the Hedgehog. Sedan dess har Sonics namn och berömmelse växt så pass att han idag enligt Guinness rekordbok är den 10:e mest populära karaktären i spelhistorien. Det placerar honom före sådana moderna figurer som Nico Bellic (GTA IV), klassiska veteraner som Samus Aran (Metroid) och popkulturella spelfenomen som Pikachu (Pokémon).

 

Bonus-material

Trivia 1: Bland de många förslag på ny maskot som lämnades in fanns även grunden till figuren Ivo Robotnik. Ivo baserades utseendemässigt på den amerikanske presidenten Roosevelt. När utvecklingen av Sonic the Hedgehog tog fart omdesignades figuren till att bli spelets stora skurk och Sonics ärkefiende. I Japan gick han under namnet Eggman som kom sig av hans äggformade huvud. Det var först i Sonic adventure 2 som Sega gav en officiell förklaring på de olika namnen. Ivo Robotnik är hans riktiga namn, och Eggman är hans smek-/öknamn.

Trivia 2: Runt 1993 sponsrade Sega Formel 1-stallet Williams. Eftersom Sonic då hunnit bli Segas officiella maskot förekom den blå igelkotten vid de flesta tävlingar. Sidan av Williams-bilarna var målad så att det såg ut som om man skurit bort en del av karossen för att visa Sonics ben som den verkliga drivkraften bakom bilen. Det konkurrerande stallet McLaren svarade med att klistra fast en bild av en mosad igelkott på sidan av bilen varje gång de vann ett lopp på Williams bekostnad.

När Ayrton Senna, som körde för Williams, vann en otrolig seger på en regnvåt Donington-bana det året löd rubriken i tidningen Autosport: ”Sennas Mega-drive”.

Trivia 3: Uppenbarligen var Sonic populär i forskarvärlden också. För när en grupp forskare upptäckte ett protein som kontrollerar storleken och formen på hjärnans struktur så döpte man det till Sonic the hedgehog.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *