Krönika: Äventyrens månad väntar

Det är en smått otrolig månad vi har framför oss, åtminstone om man gillar klassiska peka/klicka-äventyr. Den 10 april släpps en efterlängtad remake av The Journeyman project. Fem dagar senare är det dags för Moebius, Jane Jensens senaste original-äventyr som lovar väldigt mycket. Den 22 april återvänder dessutom 90-talets kanske mest cyniske framtidsdetektiv – Tex Murphy – i sitt sjätte (!) äventyr betitlat ”Tesla Effect: A Tex Murphy adventure”.

Både The Journeyman project och Tex Murphy har använt sig av riktiga skådespelare i någon utsträckning. I den förstnämnda serien i mellansekvenser och i den sistnämnda även inne i spelet. Det är lite intressant att se hur en av 90-talets mest utskällda trender nu gör comeback. För det är inte bara ovanstående spel det handlar om. FMV-sekvenserna är visserligen få men ack så viktiga för handlingen i nyligen recenserade realMyst: Masterpiece edition. The 7th Guest 3 har förvisso haft problem att få ihop finansieringen men om spelet blir verklighet ska det precis som föregångarna innehålla riktiga skådespelare. Det är nästan så att jag blir lite förvånad över att nyversionen av Gabriel Knight: Sins of the fathers inte upprepar FMV-succén från det andra spelet i serien.

För man ska komma ihåg att FMV var mestadels kritiserat för dåligt skådespeleri, dålig teknik eller dålig implementering. Inte sällan var det en kombination av de tre. När man nu försöker göra nya versioner av – eller uppföljare på – dessa spel är det därför åtminstone för mig lite förvånande att man väljer att även ta med sig FMV-designen in på 2010-talet.

Men kanske är världen mer redo nu? Tekniken och kunnandet får man ju anta har gått framåt. Idag kan man köpa sig ett videoredigeringsprogram, komplett med ett grönt skynke, för några hundralappar och en vettig kamera med HD-inspelning går på några tusenlappar. Då kan dessutom en större del av budgeten läggas på bättre skådespelare och ett vettigt manus. (Ja, jag tittar på dig Phantasmagoria!)
En annan gemensam nämnare för Tex Murphy och Moebius är förstås Kickstarter. Det råder ingen tvekan om vilken betydelse KS haft på hela spelbranschen. Visst har det ifrågasatts ibland, som i fallet med Broken age som trots insamlingsrekord försenades och fick utvecklarna att ropa efter mer pengar. Och visst har många spelinsamlingar på KS stilla dött i sin linda men överlag innebär det en fantastisk möjlighet till att bredda ett utbud som annars riskerade att bli väldigt likformigt.

April må vara en jobbig månad rent väderleksmässigt. Våren slåss mot det sista av vintern och än finns inte de där riktigt varma dagarna i sikte. Då känns det riktigt betryggande att veta att man kan krypa ihop inomhus framför datorn, en kopp varm choklad i handen och kanske en katt i knät, och sedan ta sig an utmärkt historieberättande i spelform. Jag vet i alla fall vad jag kommer att spela framöver.