RG15_01

I skrivande stund är det fyra dagar sedan Retrogathering gick av stapeln i Västerås. Årets upplaga var den tionde i ordningen sedan starten 2006. Det är rätt starkt av en ideell grupp med entusiaster att klara av.

 

Sedan 2012 är Sveriges äldsta återkommande retrospelmässa tillbaka i Västerås där allt en gång började. Årets mässa var som tidigare år välbesökt och arrangörerna hade gjort ett bra jobb i att få det mesta att flyta under dagen i Växhuset.

I försäljaravdelningarna kunde det mesta skönjas och prisbilden var bra överlag på årets mässa. Visst fanns det en hel del väl tilltagna prislappar men det var inte speciellt svårt att göra mindre fynd. En glädjande sak var att Nintendo-dominansen definitivt verkar ha brutits i takt med att mässan och intresset har växt. Visst står Nintendo-saker fortfarande för en majoritet av utbudet men jämför jag med mitt första besök på Retrogathering 2010 så finns det betydligt fler samlarområden representerade idag. En försäljare vittnade till exempel om att alla de datorer han haft med sig hade sålts under de första timmarna vilket är kul. Allt är inte konsoller i retrospelsvärlden.

Två av dagens föreläsare uteblev med kort varsel. Lars Hård som var med och grundade Greve Graphics var för andra året i rad inbjuden att föreläsa men kanske kan det bli tredje gången gillt nästa år. Den andra föreläsaren som uteblev var Jenny Brusk som bland annat arbetat med Backpacker 2. Det var för mig personligen en stor besvikelse då jag sett fram emot att få höra en del om det svenska PC-spelet Kosmopolska som hon också arbetat på.

RG15_16Den tredje föreläsaren infann sig dock i god tid. Mats Gabrielsson var i slutet av 70-talet huvudägare i företaget Datatronic som då förvärvade agenturen för Commodore. Under sin tid i företaget fick han bland annat vara med om att introducera Vic-20 och C64 i Sverige. Hans föreläsning var spännande även om den spretade och det märktes att han haft svårt att plocka ut vad han skulle ta upp på den knappa timme han fått till sitt förfogande. Han återgav många anekdoter om spelet bakom kulisserna i datorbranschen i början av 80-talet och viktiga personer som Commodore-bossen Jack Tramiel och Chuck Peddle nämndes ofta.
– Steve Jobs i all ära, men den som verkligen fick fart på industrin var Chuck Peddle med 6502:an, sa Mats och syftade på MOS Technologys 8-bitarsprocessor 6502 som bland annat återfanns i Apple II, Vic-20 och Ataris 8-bitarsdatorer.

I en annan anekdot återgav Mats Gabrielsson ett tillfälle när han och Commodore-bossen Jack Tramiel stod i Norrköping och åt korv. De var då på väg att köpa svenska Luxor, en affär som sedan inte blev av. Men den där bilden av självaste Tramiel vid ett gatukök i lilla Norrköping kändes smått surrealistisk i mitt huvud. Lite som om Bruce Springsteen skulle klämma en kebab i Kumla.

Mot slutet av föreläsningen tog Mats frågor från publiken och det blev en känslosam stund när han fick frågan om vad som var det jobbigaste minnet från den här tiden. Han svarade att det var när han sålde sin kontrollpost i Datatronic och det syntes att han fick kämpa för att hålla tillbaka tårarna.

På tävlingsfronten försvarade Barkis sin titel i Pong-SM. Det var tredje året i rad han mötte Nize i finalen och de tre får numera ses som dominanter i tävlingen. Nästa år kan Barkis ro hem en historisk trippel om han vinner igen.

Överlag var stämningen god och det var relativt lätt att ta sig fram mellan avdelningarna och borden. Jag anlände vid halvett-tiden och vid det laget var morgonens trängsel borta. Däremot blev luftkvaliteten successivt sämre ju längre dagen led och i stora försäljarrummet fanns inga fönster att öppna. Det gick dock att lösa med att gå ut och ta luft mellan varven. Viss kritik har uppstått i efterhand över mässans planlösning. Flera besökare har vittnat om att de sent, eller inte alls, upptäckte att det fanns ett tredje rum med försäljare. Undertecknad var faktiskt en av dem. I efterhand fick jag reda på att rummet jag passerade på väg till toaletterna inte var något personalrum, som jag trodde, utan ytterligare ett rum med försäljarbord.

RG15_14

Att inbjudna föreläsare uteblir av olika anledningar – Lars Hård hade exempelvis tagit fel på datum – kan naturligtvis inte lastas arrangörerna. Däremot var kanske informationen ut mot besökarna lite knapphändig. Ett exempel var programmet som rullade på den tv-skärm som fanns uppställd. Den visade bara streck dragna över de uteblivna föreläsarnas namn vilket kunde upplevas som otydligt. En annan sak man kan nämna är att mässans teman inte gjorde så stort väsen av sig. Jag såg folk spela Bomberman och jag såg både Atari- och Amiga-datorer men när man kör teman och vill lyfta fram något så vill åtminstone jag att det verkligen ska lyftas fram och bli minnesvärt. Ett tema borde genomsyra en mässa. Känslan blir annars, som i detta fall, att det blir en sak i mängden. En fotnot, och nog förtjänar 30-årsjubilerande Amiga och Atari mer än så?

Så visst finns det fortfarande saker att slipa på i arrangemanget efter tio år – det vore konstigt annars. Andra klagomål som uppstått, främst då på att lokalerna var fulla de första timmarna, är svårare att göra något åt utan att det påverkar mässan negativt. Större lokaler medför ofta högre kostnader vilket påverkar såväl besökare som försäljare negativt.

Men allt sammantaget var Retrogathering ändå ytterligare ett väl utfört arbete för det fantastiska gänget bakom mässan. Ett på det stora hela väl genomfört arrangemang och lagom med saker att bita i för att göra nästa års mässa ännu lite bättre. Jag ser fram emot ytterligare tio år med härliga mässor i Västerås.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *