Var du inte med under 16bitar-eran, eller om du då kröp under en stor sten och missade Bitmap Brothers Speedball-serie, hänvisar jag dig till min genomgång av originalet för att få lite grepp om vad det är för ett spel. Här koncentrerar jag mig främst på skillnaderna och om det finns några likheter. Låt oss börja med det sistnämnda.
Mycket känns igen men en hel del är annorlunda. Tempot i spelet har dragits ned en aning och det märks tydligast i början innan man hunnit uppgradera sitt lag och innan man möter vettigt motstånd. Så rent gameplay-mässigt har Speedball 2 HD samma flyt som originalet och är i min bok en bra konvertering rent spelmekaniskt. Det är fortarande samma hets att hela tiden hålla bollen i rörelse och ständigt försöka ligga ett steg före i tanken. Därför är det rätt kul att starta upp spelet och lira några matcher. Tyvärr håller inte den känslan i sig speciellt länge då både balansen vad det gäller svårighetsgrad och spelets AI är alldeles för bristfälliga. Redan under min tredje säsong börjar ligaspelet gå på tomgång och trots att man får slita och nöta en stund i en del matcher hör det till ovanligheterna att man vinner en match med mindre än 100 poäng tillgodo.
Mellan varje säsong spelas en cup och det är endast där som ribban höjs vilket gör de långa seriespelen till en tråkig transportsträcka. En anledning till bristen på vettigt motstånd är förstås den dåliga AI:n. När man begår misstag är det sällan, för att inte säga aldrig, som motståndaren utnyttjar det. Inte ens när en motståndare får bollen till skänks precis framför en bonusramp passar den på att utnyttja det. Istället ser det ut som den tar varje möjlighet att kasta bollen så långt bort ifrån rampen som möjligt. Allt verkar istället handla om att gå på mål och det blir förstås så mycket lättare att stoppa motståndaren då.
En rolig aspekt med originalen var de power-ups som dök upp slumpmässigt under matcherna. De finns förstås kvar här men de flesta märker jag ingen större skillnad av och de som märks påverkar alldeles för lite jämfört med originalen. De enda som fungerar bra är den som magiskt förflyttar bollen till en medspelare och den som fryser motståndarna till is under några sekunder. I övrigt känns det alldeles för ofta att det inte är värt att försöka ta dem. Lika illa är det med möjligheten att jaga pengar under matchens gång. Det är extremt sällan dessa dyker upp och då man får så pass mycket prispengar ändå mellan matcherna känns mynten som en droppe i havet i sammanhanget. Det är synd för här har man faktiskt förstört en hel del av det som gjorde Speedball 2 till en så varierad och strategisk upplevelse. Det finns fler småsaker jag skulle kunna nämna som att man inte kan sno en ”het” boll från motspelarna, eller att målvakten alltid missar bollen i en hoppduell eller att fel spelare ibland krediteras för mål, men det är småproblem jag trots allt inte störs speciellt ofta av.
När det gäller uppgraderingar och spelarmarknaden har det hänt en del. Originalens gränssnitt var inte helt intuitivt men fungerade helt okej när man väl hade lärt sig det. Här har man plockat designen från surfplattornas Speedball Evolution. Visst ser allt tydligare ut vid en första anblick men tyvärr har man ändå lyckats röra till det. Borta är automatiseringsknappen som gör att man kan uppgradera allt på en spelare (eller lagdel) på en gång. Istället måste man välja varje del man vill uppgradera manuellt vilket är ett tidsödande irritationsmoment. Dessutom läser inte gränsnittet varje knapptryck vilket skapar ännu mer irritation. Detta är ett arv från pekskärmarna men det är ändå för dåligt att man inte lyckats få det att fungera bättre. Menyerna fungerar bäst med mus medan resten av spelet förstås bör spelas med handkontroll och det är verkligen inte bra design eller speciellt roligt att behöva byta mellan de två.
Grafiskt sett har man från utvecklarhåll fått utstå frän kritik från hardcore-fansen. Istället för att försöka emulera Daniel Malones original-grafik har man skapat en helt ny grafisk design som i bästa fall får sägas vara inspirerad av den förstnämndes. Jag har dock inga problem med det då det ser riktigt bra ut. Det känns fortfarande 16-bit och metalliskt men den högre upplösningen och tillgången till en betydligt större färgpalett har bara varit bra för spelet. Nytt i den här versionen är också tillägget av fler arenor att spela på – den ena mer fantasifull än den andra, så grafiskt finns egentligen ingenting att klaga på. Även ljudet har fått sig en rejäl uppgradering med bra ljudeffekter (som känns igen) och ett atmosfärskapande publik-sorl. Och för de som undrar har man självklart behållit den klassiska ”Icecream”-samplingen!
Jag önskar att jag kunde skriva att det brister på en punkt. Att det är ett område man behöver koncentrera sig på att fixa till. Tyvärr är den bistra sanningen att det brister lite överallt. Ändå är det här den bästa versionen sedan 16bitars-tiden och det är så att jag börjar undra hur bra det ’kunde’ ha blivit om någon fullstor utvecklingsstudio med en större budget fått chansen att göra det. Inget ont om Tower Studios som trots allt kommit väldigt nära, men spelet kräver fortfarande en hel del förbättringar. Jag har väldigt lite förståelse för de saker man valt att ta bort jämfört med originalen och de nya idéerna får inte rätt effekt, mycket beroende på AI:n och svårighetsgraden. Därtill saknar sportnörden i mig möjligheten att kolla in andra lag, ligatabellen och enskilda spelares statistik. Köp- och säljmarknaden känns mest slumpmässig. Ligatabellen visas bara en gång inför varje match och statistik får man ingen alls på spelarnivå. Det här är en del av arkadspelsarvet som var mer påtagligt i början på 90-talet och det är synd att man inte vill, eller vågar, göra Speedball till en modern, renodlad sportspel-upplevelse i stil med FIFA.
Slutintrycket blir att medan Speedball 2 HD inte är någon katastrof (och absolut inte så ofärdigt som det förra spelsläppet: The Chaos Engine) så är det i skrivande stund bara ett tillfälligt tidsfördriv. Har man ingen kompis att spela med lokalt gör den bristande svårighetsgraden, den dåliga AI:n och avsaknaden av djup att spelet blir ointressant alldeles för snabbt. Nu vet jag att Jon Hare och Tower Studios jobbar på flera förbättringar så förhoppningsvis kan det bli ändring på den saken. Frågan är bara om fansen orkar vänta?
EFTERTANKEN
En av de roligaste upplevelserna med de äldre Speedball-spelen var förstås att försöka sopa banan med kompisarna. I dag har man vänner på ganska långa avstånd tack vare internet och därför är det trist att spelet saknar onlinestöd i dagsläget. Två spelare vid samma dator (som på den gamla goda tiden) är inga problem men utöver det finns inte ens något LAN-stöd. Anledningen till detta är att när man implementerade det i Sensible World of Soccer på XBLA hade man stora problem att få ett så snabbt spel att fungera bra över nätet. Därför lät man bli det i denna första version men man har inte helt stängt dörren till att försöka införa det genom en senare patch. Man kan ju hoppas att de löser dessa problem snabbt då en fungerande multiplayer skulle kunna bli spelets största försäljningsargument. Det är nämligen där spelets brister påverkar minst.
Lämna ett svar