ZSteelSoldiers_01

Recensionsexemplaret kommer från
Kiss_button
 

retroguiden_betyg_06För nästan exakt tretton år sedan skrev svenska Fragzones recensent att Z: Steel Soldiers innehåller alla funktioner som bör finnas i ett RTS årgång 2001. I jämförelse med 2014 är det svårt att säga samma sak. Däremot kan jag med glädje konstatera att Bitmap Brothers gamla 3D-RTS fortfarande är rätt kul.

 

ZSteelSoldiers_02Det första jag märker är kontrollerna skiljer sig lite från genren vant mig med de senaste tio åren och det känns lite avigt innan jag blivit van. Man markerar trupper och väljer vart de ska gå eller vem de ska anfalla med vänster musknapp. Höger musknapp öppnar menyer eller avmarkerar vald enhet. Vidare är resurshanteringen extremt förenklad för att rikta fokus på striderna. Klicka på en byggnad, bestäm produktionen och sedan sköter det sig självt. Inget skördande eller insamlande behövs.
En designidé som skiljer spelet från mängden är att varje karta man spelar på är indelad i territorier. Dessa kan man erövra eller förlora om man inte bevakar varje territories kontrollpunkt. När man har kontrollen får man tillgång till de resurser som finns i det och dessa läggs till ens total per automatik. Så ser upplägget ut i stort.

Dagen efter installation landade en uppdatering till spelet innehållande de gamla mellansekvenserna vilket ger en slags story till spelet. De engagerar inte så mycket men ger i alla fall en liten anledning att spela bortom att man bara gillar strategispel. Grafiken (som faktiskt är helt okej) och ljudet (som är adekvat som bäst) bryr jag mig mindre om i ett strategispel och efter att jag vant mig vid de udda kontrollerna och spelets gränssnitt är Z: Steel Soldiers rätt underhållande.

Men det roliga störs då och då av små buggar. Som att vissa trupper ibland väljer konstiga vägar att ta sig fram. Eller att jag beordrar dem att gå till en punkt men spelet uppfattar det som tio centimeter längre bort. Detta är dock saker man säkert kommer kunna åtgärda i framtida uppdateringar och utvecklarna verkar pigga på att delta på spelets Steamforum för att hämta in synpunkter. Vad man dock kanske inte kommer att åtgärda är multiplayer. Det saknas nämligen ett flerspelarläge helt och hållet. Som förklaring får jag reda på att multiplayer idag kräver ganska mycket resurser – speciellt om man vill ha bra matchmaking och bra skydd mot fuskare. Utvecklarna har uppgett att man tittar på det och att det kan bli verklighet men signalen de skickar är att man bör förbereda sig på att det kanske aldrig kommer.

ZSteelSoldiers_03Det är en tråkig verklighet även om jag förstår situationen. För egen del, hur mycket jag än älskar singleplayer i andra spel, är det för mig givet med multiplayer i ett RTS-spel. I ett spel som detta är det rent av nödvändigt om man ska nå någon bredare publik. För jag har svårt att se det hända med de ganska mossiga mellansekvenser och den handling som petas in mellan uppdragen. Och jag säger ”tyvärr” för jag gillar Z: Steel Soldiers i grunden. Spelet går sin egen väg och försöker inte vara ytterligare ett Command & Conquer.

Jag är också tveksam till om spel som Z: Steel Soldiers ska bedömas på samma grunder som nyutvecklade spel. I grund och botten tillhör det här spelet en kategori där man mer eller mindre ser till att äldre spel blir spelbara och någorlunda visuellt attraktiva på moderna plattformar. Därför är inte heller den givna målgruppen nödvändigtvis den stora kommersiella massan, utan en mer nischad grupp av spelare som till stor del består av de som en gång älskade och spelade skiten ur det här spelet. Och även om Z: Steel Soldiers är ett trevligt återseende och fortfarande underhållande att spela undrar jag om inte de flesta spelare kommer att sakna multiplayer lite för mycket?

 
 

EFTERTANKEN

Jag vet inte om jag är så förtjust i den där nya trenden med att ta betalt för spel som ännu inte är färdiga. Klart jag inser de positiva bitarna men jag är rädd att det slår tillbaka på konsumenterna rätt vad det är. The Chaos Engine var ett skräckexempel på ett spel som var långt ifrån spelbart och knappt halvfärdigt. Ett annat Bitmap Brothers-spel, Speedball II HD, låg bättre till från början. Glädjande nog gäller det även Z: Steel Soldiers. Spelet kräver lite finputsning och buggrättelser men är till största del färdigt. Då gör det inte lika mycket att det är lite dyrare än ovan nämnda titlar.

 

retroguiden_understreckare

 

Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *